Frälsning eller räddning, s?teria på grekiska, är ett centralt begrepp i den tidiga kyrkans försök att förstå och sätta ord på den ”Kristus-händelse”, som stod i centrum för de tidiga kristna. Artiklarna i denna volym, av framstående nordiska forskare, och ursprungligen de sex huvudföredragen vid det åttonde nordiska patristikermötet i Lund, 18–21 augusti, 2010, handlar dock inte bara om frälsning, utan framför allt om skärningspunkten mellan frälsning (s?teria) och kunskap (gn?sis), eller om kunskapens betydelse i tidigkristen förståelse av frälsning. Frälsning och kunskap och deras inbördes relation var centrala i den tidiga kyrkan, inte bara i många av de gränsdragningsprocesser vi finner under de första århundradena, utan även i de traditioner som utvecklades innanför dessa gränser.

Anna Marie Aagaard är docent i dogmatik vid Aarhus Universitet, och har ofta och på många sätt i sin teologiska forskning ägnat sig åt den tidiga kyrkan. Hon har även länge engagerat sig i den ekumeniska rörelsen och var medlem av presidiet för Kyrkornas Världsråd 1991–1999. Hon är författare till bl.a. Ånd har krop: Teologiske essays (Anis, 2005).
Anders Runesson är associate professor i tidig kristendom och tidig judendom vid McMaster University, Canada. Runesson har i sin forskning särskilt arbetat med Nya testamentets texter, men även exempelvis den tidiga synagogans framväxt. Runesson är författare till bl.a. The Origins of the Synagogue: A Socio-Historical Study (Almqvist & Wiksell, 2001).
Karin Zetterholm är docent i judaistik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. Zetterholm har i sin forskning arbetat framförallt med tidig rabbinsk judendom, och är författare till bl.a. Portrait of a Villain: Laban the Aramean in Rabbinic Literature (Peeters, 2002).
Henny Fiskå Hägg är försteamanuensis vid Institutt for religion, filosofi og historie, Universitetet i Agder. Hägg har i sin forskning framförallt ägnat sig åt den tidiga kyrkans teologi, särskilt hos de grekiska kyrkofäderna. Hon har bl.a. skrivit Clement of Alexandria and the Beginnings of Christian Apophaticism (Oxford University Press, 2006).
Hugo Lundhaug är försteamanuensis vid teologiska fakulteten, Universitetet i Oslo. Lundhaug har särskilt arbetat med det tidiga klosterväsendet i Egypten och med tidigkristen apokryf litteratur, inte minst det s.k. Nag Hammadi-biblioteket. Han är författare till bl.a. Images of Rebirth: Cognitive Poetics and Transformational Soteriology in the Gospel of Philip and the Exegesis on the Soul (Brill, 2010).
Patrik Hagman är TD i dogmatik, och lärare och forskare vid Åbo Akademi. Hagman har i sin forskning särskilt arbetat med tidigkristen och modern asketism, och politisk teologi. Han disputerade på en avhandling om Isak av Nineveh, som har publicerats under titeln The Asceticism of Isaac of Nineveh (Oxford